Armlos, benlos men inte hopplos

"e;Min pappa var inte med pa sjukhuset nar jag foddes, och forlossningen var normal anda fram till den stund nar "e;hela jag"e; for forsta gangen kom ut och skadade varlden. Mamma fick inte se mig. Personalen rusade ut ur rummet med mig, och kvar darinne lag hon och undrade om det blev en pojke eller flicka. Ingen sade nagot. Inte ett ord, bara tystnad och spanda, nervosa anletsdrag. 1964 fods Mikael Andersson utan armar och ben. I "e;Armlos, benlos men inte hopplos"e; berattar han om hur han funnit sin styrka, pa grund av och inte trots, den funktionsnedsattning han fotts med. Vi bar alla pa spar av det liv vi levt, vissa har dem synligt utanpa kroppen, andra osynligt inuti. I denna starka livsberattelse berattar Mikael om vikten av att valja livet, och att valja gladjen, inte bara en gang utan varje dag."e;Mikael Andersson (1964) ar en framgangsrik egenforetagare, forelasare och en inspirerande forfattare.